Feed on
Posts
Comments

Heldagsreserv

I måndags fickjag vara reserv en hel arbetsdag för första gången. Att vara reserv innebär att man helt enkelt sitter på  Göta källare (våra personalutrymmen vid Centralstationen) och väntar på uppdrag. Om någon behöver avlösning av en eller annan anledning eller om någon blir sjuk med kort varsel så får reserven rycka ut och köra istället.

Att vara reserv kan med andra ord innebära att man sitter och fikar i 10 timmar med avbrott för middagsrasten på mitten, eller att man springer som en galning mellan vagnarna en dag när allt kör ihop sig.

Min första heldag som reserv blev ganska lugn även om jag fick köra en del ändå. Först satt jag på Göta källare i lite mer än två timmar innan jag fick en liten lapp av en av arbetsledarna med uppdraget att köra en 11:a från Centralen till Bergsjön och tillbaka. Ett uppdrag på hela 55 minuter. 

Innan jag gick ner till hållplatsen för att ta över vagnen kollade jag upp omloppet och såg till min glädje att det borde vara ett pedalvagnståg jag skulle ha hand om. Jag hade inte fått köra pedalvagnar sedan ett tag innan semestern och hade ett starkt behov av att köra ”riktig” spårvagn.

Därför blevjag lite besviken när en M31:a kom inrullande på Centralen. Men det visade sig vara vagn 307, en av få vagnar som fått en ny styrdator, så jag blev glad i alla fall.

Vagn 307 visade sig ha problem med dörrarna. Främre dörrparet fladdrar (stängs-öppnas-stängs-öppnas) ofta sade kollegan som lämnade över vagnen. Han menade på att dett var dörr 2 som då och då tog i skenan i golvet. Servicebilen hade redan varit och tittat på vagnen och efter det hade det blivit lite bättre men inte helt. Man fick fortfarande tvångsstänga den ofta. Han tipsade också om att man kunde trycka först på ”tillåter stängning” och därefter på knappen för att hålla dör 1 och 2 öppen, därefter vänta tills dörr 3 till 10 stängt sig och sedan tvångsstänga dörr 1 och 2 för att slippa tvångsstängningssignalen.

Jag tyckte det hela lät lite märkligt men gjorde som han tipsade om. Först stänga de bakre dörrarna och sedan den främre. Mycket riktigt gick dörrarna igen utan ett pip när jag tvångsstängde. Konstigt. Dörrarna skall alltid pipa när man tvångsstänger dem.

Vid Gamlestadstorget lade jag märke till en liten lapp vid sidan av förarpanelen där det stod något om att det testads ett nytt dörstyrningsprogram på denna vagn. Aha, tänte jag och testade att stänga på vanligt vis. Precis som kollegan sagt gick dörr 1 och 2 upp halvvägs. På den lilla lappen stod det att sensorn som känner av om någon är i dörren skulle vara aktiv längre under stängningen. Ett problem där kanske?

På väg upp mot Bergsjön fortsatte dörrarna att krångla så jag höll mig till metoden att stänga bak först och fram sedan. Tog ju lite längre tid på det sättet, men inte lika lång tid som att låta dörren fladdra vid vatje hållplats.

Nästan framme vid Komettorget ropade servicebilen upp mig på radion och undrade om jag fortfarande hade problem med dörrarna. Det hade jag ju och de lovade att vänta på vagnen vid Saltholmen.

På väg ner från Bergsjön igen testade jag att stänga vanligt igen. Lade märke till att alltid när dörren började krångla så hade dörr 1 gått igen långsammare än dörr2. Kanske den aktiva sensorn uppfattade den ena halvan av dörren som en person? Det skulle förklara varför det gick bra att tvångsstänga dörren eftersom sensorn kopplas bort då.

Vid Centralen informerade jag min kollega om problemet och talade om att servicebilen skulle vänta på henne vid Saltholmen. Därefter gick jag upp till Göta källare igen och fick order att ta rast fram till 18.42…

18.42 tog jag över en 7:a mot Bergsjön. Även denna gång kollade jag upp omloppet. Även detta omlopp borde vara ett pedalvagnståg. Äntligen tänkte jag. Men icke. In på spår 1 rullar en M32:a. Kollegan som gick av sade: ”Jag vet att det skulle varit pedalvagnar men jag blev tvungen att byta in dem, de hoppade något fruktansvärt”. Jag försökte att inte se allt för förkrossad ut.

Jag skulle köra Centralen – Bergsjön – Tynnered – Bergsjön – Tynnered – Vagnhallen Majorna.
Uppe vid Bergsjön träffade jag på kollegan med vagn 307. Hon hade fortfarande problem med dörrarna. Men nu hade problemet spritt sig bakåt till dörr 3 och 4 också.

  På väg upp till Bergsjön andra gången gick TLI ut med ett gruppanrop som lät ungefär så här: ”Gruppanrop till linje 5, 6 och 10. Vi har en kraftigt berusad man i spårområdet vid Frihamnen, tag det försiktigt där”.
   En stund senare plingade det till i radion igen: ”Gruppanrop till linje 5, 6 och 10. Den tidigare berusade mannen är nu borta från spårområdet… öh han är nog fortfarande berusad förresten, men han är borta från spårområdet i alla fall”.

Kunde inte låta bli att skratta högt i förarhytten. Ibland händer det att TLI säger ganska roliga saker som denna. Ibland undrar jag om de tänker ut det i förväg eller om det är ren tankspriddhet. Det piggar i alla fall upp arbetsdagen avsevärt.

Uppe vid Bergsjön träffade jag ännu en gång på kollegan med vagn 307, fast nu hade hon inte vagn 307 längre utan vagn 349 istället. 307 hade börjat krångla på samtliga dörrar så hon hade fått byta in den tillslut. Så kan det gå.

På väg till Opaltorget för sista gången satt jag och oroade mig för att hamna på Centralen precis när derbyt mellan Gais och Blåvitt på Gamla Ullevi skulle vara slut. Jag oroade mig i onödan skulle det visa sig. Polisen stopade mig redan mellan SKF och Gamlestadstorget.

Precis när jag stannat vid SKF kom ett stort antal killar springande mot vagnen från ett kvarter längre fram. Där framme stod också en polisbil med blåljusen på. När alla kommit in började jag rulla mot Gamlestadstorget samtidigt som jag försökte se vad som hänt vid blåljuset. Därför höll jag på att missa polisen som stod mitt på spåret framför mig och signalerade till mig med en liten diodficklampa. Polisen hade inte uniformen med reflexer på sig utan bara pikétröja så han var ganska svår att se i mörkret.

Efter en ganska häftig inbromsning (M32:orna är som tur är bra på häftiga inbromsningar) stannade jag och öppnade första dörrparet. Polisen kom ombord och bad mig vänta där med övriga dörrar stängda. Sedan ställde han sig i den öppna dörren och spanade bakåt i vagnen samtidigt som han talde i mobilen.

Själv gjorde jag ett Il-anrop till TLI och meddelade att jag blivit stoppad av polisen mellan SKF och Gamlestadstorget, ännu oklart varför. Av polisen fick jag sedan höra att någon i gänget hade varit med och misshandlat någon. Polisen frågade om vagnens övervakningskameror fungerade och det gjorde de. Dessutom ville han ha vagnens nummer och omlopp.

Medan vi stod och väntade, på fler poliser tror jag, var det någon som nödöppnade bakersta dörrparet. Efter ytterligare några minuter sade polisen att jag kunde åka. Alltså fick jag gå bakåt genom vagnen för att återställa dörren. Det visade sig förståss svårt. Kollegan i vagnen bakom var inne och hjäpte till men dörren ville inte gå igen. Det slutade med att trafikledaren, som kom till platsen ungefär då, låste dörren så att jag kunde komma iväg.

Medan vi krånglade med dörren där bak hade dock polisen som stoppat mig fått dit några kollegor. Så precis när jag tänkte köra ville de in igen. Nu gick de in och plockade med sig en kille ut. Sedan kunde jag rulla vidare. Allt som allt tog stoppet 14 minuter vilket gjorde att när jag väl kom fram till Centalstationen hade de flesta fotbollsbesökare hunnit därifrån redan. Så tack vare det lugna ingripandet i Gamlestan slapp jag stöket vid Centralen. Skönt.

Resten av turen ner till Opaltorget i Tynnered gick bra. Lyckades till och med kapa några minuters försening. Efter en spetsvändning satte jag kurs mot Vagnhallen Majorna och hann precis komma med den 9:a som jag skulle åka därifrån med. Sista timman av reservtjänsten satt jag uppe i en soffa på Götakällare och pratade lite med den andra reserven som skulle jobba ända till 01.30. Själv gick jag hem vid midnatt och så var den arbetsdagen slut!

3 Responses to “Heldagsreserv”

  1. Carl Eric skriver:

    Hej Ola!

    Jag har typ aldrig åkt spårvagn i Göteborg, men följer din blogg med stor entusiasm.

    och nu så har jag en fråga, vilken är din favorit linje, och med vilken vagnstyp vill du köra den linjen med? En bild på spårvagnen vore att föredra då jag inte kan dessa nummer! ;-)

    MVH Carl Eric

    • Ola S skriver:

      Hej Carl Eric!
      Trevligt med entusiastiska läsare. Hoppas jag inspirerar dig till att komma ner(?) till Göteborg och åka lite spårvagn vid tillfälle. (Det finns ju lite annat att göra här också om man behöver ett annat motiv :-)

      Intressant fråga! Det är inte så enkelt som man skulle kunna tro att svara på den. Min favoritlinje varierar nämligen beroende på vilken vagnstyp jag får att köra den med. Dessutom är jag av naturen sådan att jag gärna varierar mig lite…

      Överlag kan man säga att jag gillar de äldsta vagnarna (pedalvagnarna) bäst. (Dvs. den vagntyp som är på de tre första bilderna i bloggens bildlogga). En speciell vag som jag gillar är M28 754…

      Vad gäller linjer så är 11:an trevlig. Den är ganska lång och har många sträckor med egen banvall där man kan köra i maxfart (60 km/h), samtidigt som den också går på en av mina favoritgator i stan, Bangatan. Överlag är linjen väldigt varierad från Saltholmen ute vid havet till Bergsjön… öh uppe i bergen :-) via Majorna och centrala stan.

      Medan jag trivs bra på 11:an med alla vagntyper är linje 6 en sådan jag gärna kör med pedalvagn, eftersom det är lite ovanligare att det går pedalvagnar på 6:an.

      Tror jag skall skriva ett helt inlägg om stans alla vagntyper vid tillfälle. Måste bara samla på mig lite mer bildmaterial först… Tack för inspirationen!

  2. Ola S skriver:

    En bild på min favoritvagn M28 754 kan nu beskådas här: http://galleriet.olasand.se/#11.6

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.