Feed on
Posts
Comments

Olycka

I torsdags skulle jag köra linje 7 och 6 upp till Bergsjön / Kortedala men dit kom jag aldrig tyvärr…

Min arbetsdag började med att jag klev in i förarnas lilla skrubb på Vagnhallen Majorna strax efter kl. 14 för att hämta ut min vagn. Reserven som satt där inne i dunklet undrade om jag hört vad som hänt och visade en kort artikel på gp.se i sin mobil. Det stod inte mycket mer än att två spårvagnar precis krockat vid Beväringsgatan i Kviberg och att mer information skulle komma. På bilden i artikeln kunde man se två pedalvagnar där den bakre hade klättrat upp lite på den främre. Då tyckte jag inte att det såg så farligt ut, på den lilla bilden verkade vagnarna trots allt ganska hela. Den främsta vagnen syntes nämligen inte alls…

Efter att ha gjort säkerhetskontrollen på min M31:a rullade jag ut på hallgården för att avvakta avgångstiden mot Opaltorget. Precis då fick jag höra från TLI att linje 7 och 11 på grund av ”den allvarliga olyckan” skulle vända vid Bellevue och att linje 6 skulle vända vid Härlanda. Bussar hade satts in mellan Bellevue och Allhelgonakyrkan. Spårvagnarna som var fast på östsidan skulle backvända vid Allhelgonakyrkan / Aprilgatan och på det viset pendla mellan Komettorget och Allhelgonakyrkan. I hytten reagerade jag på att TLI kallade olyckan allvarlig och lyckades ratta in P4 på FM-radion.

När jag kom till Marklandsgatan fick jag som vanligt manuellt med spettet lägga om växeln för färd mot Axel Dahlströms Torg, den har varit trasig sedan de gjorde ett asfalteringsarbete där tidigt i våras. Medan jag var ute och spettade kom en 7:a mot Tynnered och körde förbi och nere vid hållplatsen stod ännu en bakom en 1:a. Jag misstänkte att hur jag än gjorde så skulle jag ju hamna i fel omloppsordning eftersom vagnarna vände tidigare så jag hoppade in framför 1:an.

Precis när jag kom till Opaltorget började ”Göteborg Direkt” i P4 sända direkt från olyckan och jag insåg att det var betydligt värre än vad jag först fått för mig när jag läst GP:s korta blänkare. Medan jag stod och väntade på att 7:an framför skulle avgå lyssnade jag både på radion och läste nyheterna i mobilen och fick bilden hyfsat klar för mig.

Olyckan hade skett på Beväringsgatan i riktning mot Bergsjön, inte som jag först antagit i riktning mot Centrum. Kommer man uppifrån Bergsjön mot Beväringsgatan är sikten något skymt på grund av en kurva och buskar och dessutom är det nedförsbacke, därför trodde jag att det var i den riktningen olyckan skett. Men nu var det i andra riktningen där det är god sikt och dessutom uppförsbacke. I vilket fall hade alltså ett pedalvagnståg på linje 11 i hög hastighet kört in i en stillastående M31:a på hållplatsen. De allvarligast skadade var föraren i pedalvagnståget och en passagerare som kom i kläm mellan den främre vagnen och hållplatsen när den främre vagnen knuffades fram vid kollisionen. Utöver detta var det mellan 25 och 30 personer som fick uppsöka sjukhus. En del med allvarligare skador.

Eftersom vi var för många 7:or vid Opaltorget fick vi avgå därifrån i den takt det kom in nya vagnar för att inte blockera 1:ans spår i onödan. Själv kom jag ändå inte iväg förrän 7 minuter efter ordinarie avgångstid då vagnen framför mig körde på ”min” tid. Istället väntade jag så länge som möjligt med att avgå för att få hyfsat mellanrum mellan vagnarna.

Vid Centralstationen stod det klungor av förare som väntade på sina vagnar. Eftersom vagnarna vände tidigare hade avlösningarna börjat spricka. På spår 1 fanns tre kollegor som ville ta över min vagn, men jag fick behålla den. Istället rullade jag vidare med sikte på Bellevue men dit kom jag aldrig.

I slutet på snabbspåret, vid Kalles Väg, går rälsen från Ejdergatan ihop med snabbspåret. Från Ejdergatan kom nu en spårvagn på linje 8 vilket gjorde att jag fick rött ljus i huvudsignal 115 medan 8:an passerade framförvarnade signalsektion. I vanliga fall brukar detta ta ca. 10 sekunder. Nu stannade dock 8:an någonstans innan växeln som delar upp trafiken mot Angered respektive Bergsjön, och blev stående där.

Efter några minuter kände jag att jag blev tvungen att säga något till passagerarna. Inte för att jag visste mer än att det stod en spårvagn stilla framför oss, men det är alltid bättre att informera att man inte vet vad som händer än att låta passagerarna sitta och undra vad som pågår. När jag ändå pratade passade jag på att informera även om olyckan också och att det skulle bli ersättningsbuss från Bellevue för dem som ville upp mot Kortedala och Bergsjön.

Strax efter gick TLI ut med ett gruppanrop och gav i princip samma information som jag just gett passagerarna, nämligen att det var stopp men att man hoppades att det snart skulle rulla eftersom servicebilen var på väg. En liten stund senare sade jag samma sak som förut till passagerarna men lade till att servicebilen var på väg. Därefter kom en upprörd passagerare fram och undrade om hon skulle behöva beställa en ny sms-biljett nu när vi blev så sena. Jag lugnade henne med att det behövde hon verkligen inte göra och tipsade också om att hon troligtvis kunde få tillbaka hela biljettpriset genom att ansöka om reseersättning. Efter att passageraren hade malt om sin fråga tre gånger, vilket upprörda människor brukar göra, och jag svarat samma sak tre gånger med olika infallsvinklar så gick hon och satte sig igen.

En stund senare kom en av servicebilarna farande med blåljus påslaget. Troligtvis kom den från Hisingen där det varit ett vagnhaveri en stund tidigare. Trots att servicebilen synts bra så informerade jag passagerarna om att ”nu kom servicebilen”. En stund senare kunde jag informera att ”nu jobbar killarna från servicebilen med vagnen framför oss”.
Plötsligt började vagnen rulla och jag han tänka ”yes, äntligen”, men sedan stannade den igen, 5 meter senare och jag passade på att informera passagerarna om detta stora framsteg! (Det gäller att lägga fram saker på rätt sätt :-)

Sedan blev det svårt att hitta på något att säga till passagerarna. Vagnen stod kvar och det gjorde vi också. En passagerare kom fram och ville att jag skulle öppna dörren, något jag absolut inte får göra där jag stod på särskilld banvall mitt bland järnvägsspår, spårvagnsspår och bilvägar utan möjlighet för passagerarna att ta sig till en gångväg utan att korsa minst två spår och en väg.
Men jag ropade ändå upp TLI för att höra om det fanns någon chans att få hjälp med en evakuering med tanke på att det verkade dra ut på tiden.

Till min stora förvåning svarade TLI ganska så på direkten, och trots att det märktes att de var pressade där uppe så fick jag ett lugnt och bra svar. Nej, de hade givetvis ingen möjlighet att evakuera vagnar just nu med tanke på vad som hänt under dagen och dessutom trodde man att vagnen skulle komma loss alldeles strax. Därefter blev jag ombedd att informera passagerarna med jämna mellanrum ”för att hålla dem lugna”. Vilket ju var precis vad jag hade försökt göra även om det blev lite svårt att hitta på ny information efter ett tag. TLI verkade inse detta också och så fort de kopplat bort mig gick de ut med samma information som jag just fått till alla andra förare också.. Jag informerade passagerarna igen och hoppades på det bästa.

5 minuter senare kom faktiskt vagnen iväg, men inte fick jag grönt för det. Istället fick en ny 8:a köra före mig, något som visade sig vara väldigt positivt för min del eftersom TLI strax därpå gick ut och meddelade att den trasiga vagnen nu stod på hållplatsen vid Gamlestadstorget och att linje 7 och 11 därför fick köra upp till Angered tills vidare. Totalt hade trafiken upp mot Angered nu stått stilla i 40 minuter så det var skönt att ha en 8:a framför mig som tog upp de flesta passagerarna (även om det blev ganska många över till mig också!). Medan jag rullade in mot Gamlestadstorget fick jag nu informera passagerarna om att jag inte skulle till Bellevue utan till Angered och upprepade informationen om olyckan och ersättningsbussarna. Förvånansvärt många av mina passagerare stannade kvar på vagnen och hängde med upp till Angered istället.

Efter en kvick vändning i Angered begav jag mig iväg mot Tynnered. Även denna gång ville ett flertal kollegor lösa av mig på Centralstationen men eftersom jag inte hört av varken TLI eller arbetsledarna på Göta Källare så fortsatte jag köra. Istället kom jag fram till Tynnered ungefär när min rast skulle börjat på Centralstationen. Framför mig i slingan stod en 7:a som var 13 minuter tidig. Sedan kom jag som var 35 minuter sen och bakom mig stod en vagn som skulle avgå på direkten. Inte rätt någonstans med andra ord. Lösningen blev att den tidiga vagnen fick avgå tidigt och att jag hägnde på direkt efter honom. Först försökte jag dock ringa Göta Källare för att fråga om de hade några planer på att lösa av mig. Men kom inte fram. Upptaget på alla linjer. Istället ringde ropade jag upp TLI på radion medan jag började köra in mot stan igen.

TLI svarade även denna gång förvånansvärt snabbt och lyckades dessutom få tag på Göta Källare som hälsade att de skulle lösa av mig så fort jag kom ner till Centralen. Dit kom jag 45 minuter sen, bara några minuter innan att jag enligt ordinarie schema skulle ta hand om en 6:a mot Länsmannsgården. Istället gick jag upp till arbetsledarna på Göta Källare för att fråga när jag skulle ut och köra igen. Eftersom det för närvarande var lite oklart vart min 6:a befann sig någonstanns så tyckte arbetsledaren att jag skulle gå och sätta mig och äta i lugn och ro en halvtimma och sedan komma tillbaka till honom så  skulle han försöka leta upp vagnen till dess.

En halvtimma senare visade det sig att min vagn var på väg från Bellevue (där även linje 6 börjat vända nu) till Ullevi Norra, dit den beräknades anlända 20 min senare. Gott om tid att ta sig dit med andra ord. 30 minuter senare dök min vagn äntligen upp, enligt iTiden 67 minuter före tidtabellen. Som den skickliga föraren jag är lyckades jag få ner förtidigheten till 61 minuter innan jag kom fram till Varmfrontsgatan :-)

Strax innan jag kom fram dit hade jag insett att jag enligt körkortet nu skulle köra in till MX och gå hem. Med en misstanke om att TLI skulle misstycka till att jag körde in vagnen 1 timma förtidigt ropade jag upp dem. TLI tyckte mycket riktigt att det var i tidigaste laget att gå hem utan bad mig i stället att köra en extra tur från Varmfrontsgatan till Centralstationen och sedn hoppa in i ordinarie tidtabell ut mot Hisingen igen. Så gjorde jag och kunde undertiden lakoniskt konstatera att det nu var ett nytt vagnhaveri i höjd med Lantmilsgatan och att gruppanropen om koppelåkare duggade tätt. Själv hade jag några idioter i yngre tonåren som försökte hoppa upp och åka på sidan av vagnen. Såg dem dock och stannade innan de han klämma sig mellan vagnen och ett staket. Suck!

Denna märkliga dag på spåren slutade i alla fall enligt tidtabell på Vagnhallen Majorna, där jag hann prata lite med föraren som hade havererat vid Lantmilsgatan. Hennes M31:a hade bara lagt av helt plötsligt, men nu hade hon fått en ny och skulle ut i spåren igen.

Själv cyklade jag hem för att njuta av en för en gångs skull helt ledig helg!
Hur olyckan vid Beväringsgatan gick till får utredningen visa. Till sin hjälp har utredarna bl.a. färdskrivarna i vagnarna som i pedalvagnarnas fall registrerar hastigheten de senaste 500 metrarna och när föraren har farobromsat. Dessutom kan de ta hjälp av filmerna från vagnarnas övervakningskameror för att se hur det sett ut inne i vagnarna. Kamrorna filmar dock inte inne i förarhytten men så småningom får vi nog veta vad som hänt och fram till dess är det en lättnad att konstatera att det trots allt gick så bra som det gick. Även om många av de skadade säkert mår allt annat än bra så lever de ju i alla fall. Något man kanske inte tar för givet när man ser bilder från platsen.

GP om olyckan:
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.719254-olycksorsaken-annu-okand

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.718310-fem-av-28-annu-kvar-pa-sjukhus

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.718677-passagerare-det-var-hemskt

http://www.gp.se/gptv?path=gptv.abcdn.net/TV-ARKIV/Goteborg&playfile=12270_Sparvagnsolycka_i_Kviberg_-_har_bargas_vagnarna_135654.pls

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.