Feed on
Posts
Comments

Oslotripp

I helgen var jag och hälsade på en kompis i Oslo. Oslo är en på många sätt och vis fantastisk stad (om man lyckas tänka bort hur dyrt allt är), men framförallt har de spårvagnar! Här kommer lite bilder:

En av Oslos nyaste vagnar, modell SL95, i slingan i Ljabru

 

En taskig bild av insidan i en SL95

Denna vagn är kanske inte den vackraste jag sett, men oj vad skön den var att åka i om man gämför med våra M32:or. Denna har boggier vilket ger en riktigt mjuk och skön gång, trots att den ändå har relativt lågt golv, genom hela vagnen. Inga ryck vid start och stop heller…

Nu vet jag inte vart jag är, men här kommer Oslos äldre vagntyp SL79

SL79 visade sig vara en ännu trevligare vagn att åka med. De går väldigt mjukt och skönt och har en härligt mjuk och gungande fjädring som jag saknar hos vagnarna i Göteborg, som alla är ganska skramliga och stötiga. Mjuka sköna säten är också en bristvar i Göteborg numera…

På samma plats dök även denna röda MAN-buss upp!

Samt en av många turistbussar som svärmade runt Oslos gator

Några bussar får vi ju ha med också…

Holmenkollenbanan, just nu under omställning till tunnelbana

Holmenkollenbanan är känd för sin vackra sträckning upp på berget men tyvärr är den stängd just nu eftersom den håller på att byggas om till renodlad tunnelbana. (Nej, de skall inte gräva ner den! Men de håller på att montera ner kontaktledningen och skruva dit strömskena istället!) Oslo skall tydligen arangera skid-VM 2011, så halva Holmenkollen var en enda stor byggarbetsplats just nu.

Istället för att njuta av utsikten från Holmenkollenbanan fick vi njuta av utsikten från ersättningsbussen. Vart ganska imponerad av bussförarna. Vägen upp (och framförallt ner!) var en smal, trång serpentinväg med ganska mycket trafik. Men förarna klarade av det galant.

På Oslos spårvägsmuseum...

 

Museievagn med skidställ!

Vi hann också med en kort sväng på Oslos spårvägsmuseum. En lite besvikelse måste jag säga, men ändå intressant. Den lilla vagnhallen var full med gamla vagnar och de flesta fick man gå in i. Jag saknade dock ett uställningsområde som berättade om stadens kollektivtrafikhistoria och hur den förändrats genom tiden. I de flesta fordon satt ett litet A4-papper med korta fakta om fordonet och när det gått i trafik. Om förare och annan personal fanns ingenting. Några filmer rullade på skärmar här och där, men jag blev inte riktigt klok på vad de handlade om…

Det finns så mycket man kan berätta på ett spårvägsmuseum. Hur fungerar en vagn. Hur har tekniken förändrats genom tiden. Hur kör man. Hur styr man. Biljetter och taxor. Linjenätets utveckling eller kanske avveckling. Vagnsdesignen. Olika yrken inom kollektivtrafiken. Vem behövs för att hålla igång trafiken osv. osv. Slår mig att Göteborg borde ha ett spårvagnsmuseum!

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.