Feed on
Posts
Comments

Jultrafikpremiär

I lördags var det premiär för årets jultrafik på Lisebergslinjen och dessutom premiär för mig att köra M25 på samma linje. M25 är egentligen en nödlösning att sätta i trafik på den linjen eftersom vagntypen anses vara för ny. Den här gången kom den i trafik eftersom det inte gick att få tag i tillräckligt många förare med behörighet att köra de äldre vagnarna. Däremot gick det att få tag i mig som har M25-behörighet. Att vagnen skulle vara för ny (och förvillande lik en M28 eller M29 från den ordinarie trafiken) verkade inte störa passagerarna. Under eftermiddagen fick jag höra ett flertal småbarnsföräldrar berätta för sina barn att ”så här såg spårvagnarna ut när jag var liten”. Tydligen väcker även en ”ny” museiespårvagn från 1961 nostalgiska känslor till liv hos göteborgarna.

Första arbetsuppgiften för mig och en av konduktörerna blev dock inte spårvagnskörning utan spårvagnstidtabellskyltning! Någon kom plötsligt på att det fortfarande var sommartidtabellen som var uppskyltad på hållplatserna. Alltså blev vi tvungna att slänga oss in i vår ”servicebil” utrustade med nycklar till skyltskåpen och nya tidtabeller. Vi hann nästan klart innan första trafikvagnen kom ut på spåren.

IMG_1658

Jesper fixar ny tidtabell på Valand.

IMG_1666

M23 63 var först ut i årets jultrafik och passerar här tidtabellsskyltargänget på Valand.

 

Efter en hastig reträtt till Vagnhallen för att byta servicebil mot spårvagn begav jag mig ut på stan igen med M25 606 och Rickard som konduktör.

IMG_1673

Här har vi just ankommit till Liseberg på vår första och ganska välfyllda tur.

Att vara förare på Lisebergslinjen är normalt sett ett ganska fysiskt jobb eftersom gammelvagnarnas kontroller är ganska tunga och kräver lite handlag. Att köra M25, som körs med fart- och bromspedal precis som en automatväxlad bil, är alltså rena avkopplingen i jämförelse. Även för konduktören är jobbet på en M25:a enklare. Konduktören slipper ha koll på dörrarna, de sköts helt av föraren och behöver inte heller ropa ut hållplatser eftersom föraren har mikrofon. På den tiden M25 faktiskt rullade med konduktör fanns en konduktörsplats där konduktören satt och tog betalt (precis som på M23), men eftersom vagn 606 ser ut som den gjorde efter ombyggnaden till högertrafik saknar den konduktörsplats. Rickard fick med andra ord gå runt i vagnen och sälja biljetter medan jag skötte resten. På ändhållplatserna fick han dock jobba med lite annat än biljetter ändå:

Vagn 606 gick som vanligt som en schweizisk klocka (dvs. klockrent!) vilket gjorde att föraren fick oförtjänt beröm för den fina körningen. Men det är väl bara att suga åt sig ändå antar jag. Det var kul att så många passagerare berömde den fina vagnen (trots att den är ”för ny”). Samtidigt var det ändå en och annan som inte tittade allt för noga på vagnen innan de klev på. När de kom in och möttes av mitt ”hejsan” tittade de yrvaket upp från sina mobiler och såg ut att undra vart de hamnat. Några tvärvände och stormade av igen som om de sett ett spöke. (Stackarna trodde väl att de klivit in genom en tidsportal till 1969. Tydligen en traumatisk upplevelse ;) De flesta av dessa ”sengångare” lyckades vi dock behålla ombord genom att försäkra dem om att deras månadskort gällde ombord. Då gick de bak, satte sig och utbrast ”Men oj vilka sköna stolar!”

**************

Några dagar efter Lisebergslinjepremiären var jag ute och körde vanlig vagn. Efter avklard rast på Göta Källare knallade jag ner till spår 1 på Drottningtorget för att vänta på min 7:a mot Bergsjön. Till min stora glädje rullade M28 739 och 735 strax in. Kul att köra två riktiga M28:or med knuffdörrar tillsammans! Det är inte helt vanligt. Men om man skall tacka Ansaldobreda för något är det väl att de fixat så att vi spårvagnsförare i brist på M32:or får köra mer M28:or.

Vagn 739 och 735 gick alldeles förträffligt och närapå fem timmar på linje 7 gick snabbt (bokstavligt talat), både för att vagnarna var pigga men också för att knuffdörrarna gör att man kommer iväg från hållplatserna mycket snabbare. Man slipper stå och vänta på att dörrarna skall stängas. När M28:orna en dag försvinner ur trafiken kommer jag verkligen sakna dem. (Tur jag är med i en förening som lär lägga beslag på minst en och renovera den lika fin som vagn 606).

IMG_1775

M28 739 och 735 på Komettorget i skymningen en novemberkväll.

 

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.